|
Post by magusta on Dec 21, 2012 11:31:18 GMT 1
Hej,
Mitt namn är Maria, är 39 år och blev diagnostiserad för två år sedan med UC och PSC.
Det tog läkarna 12 år att komma på vad som var fel med mina levervärden och när jag fick beskedet fick jag en chock.
Jag hade inga symptom innan och har fått veta av min läkare att inflammationer är lindriga och i ett tidigt stadium. Har aldrig haft problem med diarré.
Medicineras med Entocord ( 1tbl varannan dag) och Asacol (1x2 tbl varje dag) i två år.
Jag har blivit allt mer trött och har fruktansvärda problem med mitt humör. Känner mig hela tiden ledsen och nedstämd, har svårt att se positivt på saker och ting (var tidigare alltid positivt till allt).
Min sambo har inte klarat av att hantera min sjukdoms bild med följande nedstämdhet så är precis i stånd med att separera.
Har börjat misstänka att tröttheten och nedstämdheten beror på biverkningar av mina mediciner och inte på själva sjukdomen. Har läst lite om medicinera så någon omöjlighet är det inte.
Har framför allt två frågor;
1 - Vilken medicinering har NI?
2 - Har någon annan upplevt en "försämring" efter påbörjad medicinering?
Tacksam för svar och synpunkter!
Vill samtidigt tacka alla som tar sig tid att skriva om sin upplevelser.
|
|
|
Post by johangefle on Dec 21, 2012 23:11:41 GMT 1
Hej!
Tråkigt med din nedstämdhet och separation. Jag har själv inte ätit Entoccort längre tider. Jag har Chrons och hade (faan vad skönt att skriva hade!) PSC inna min transplantation.
Jag var dock tröttare än normalt troligtvis pga ac PSC. Trötthet och diagnoserna gör ju det ganska enkelt att vara nedstämd. Det känns ju heller inte som så jättemycket Entocort? Har ingen medicin utbildning iof.
För mig kändes det bättre när jag inte gick och väntade på att göra prover eller väntade på provsvar. Hur är det för dig? Är det mycket upp och ned?
Har du gått och pratat med någon Psykolog? Jag var till en när jag fick diagnoserna han gjorde inga under såklart men det var ändå några saker som jag har tagit med mig.
Johan
|
|